Plymouth Signet 1965.Hade en ca 1980. Välkänd (ökänd) på Burgsviks gator där den smög omkring.Obs. Ingen av dessa bilar var min

Plymouth Signet 1965.Hade en ca 1980. Välkänd (ökänd) på Burgsviks gator där den smög omkring.Obs. Ingen av dessa bilar var min

Plymouth Signet 1965.Hade en ca 1980. Välkänd (ökänd) på Burgsviks gator där den smög omkring.Obs. Ingen av dessa bilar var min.

Plymouth Valiant Signet (1965).
Plymouth Valiant Signet (1965) 7.
Plymouth Valiant Signet (1965) 8.
Plymouth Valiant Signet (1965) 9.
Plymouth Valiant Signet (1965) 10.
Plymouth Valiant Signet (1965) 6.
Plymouth Valiant Signet (1965)
Plymouth Valiant Signet (1965) 4.

Plymouth Signet 1965. Jagad av "Bylingen".

Plymouth Signet 1965. Jagad av "Bylingen".

Plymouth Signet 1965 (klicka = tillbaka). 

Denna händelse utspelade sig vintertid 1980 och jag jobbade vid "O.Kristiansson Rör AB. Jag och några kollegor jobbade med att bygga lägenheter vid Sicklings i Klintehamn. Trots att jag vid detta tillfälle hade körförbud på "Plyman" så använde jag den att köra till jobbet med.

Denna kväll var jag som vanligt på väg hem till Näs, där jag då bodde. Körde lugnt och sakta, hade några bilar före höll hastigheten, när plötsligt och oväntat. Jag mötte "bylingen". Knäna började skaka och jag blev väldigt nervös. Han kan inte ha hunnit sett mig, i alla fall inte att bilen var obesiktigad (hade fått 21 poäng på senaste besiktningen). Men för säkerhets skull tryckte jag "pelle" i botten (det var bra tryck i den bilen) och körde om tre bilar på raken.

Nervös koll i backspegeln, kan bylingen ha sett mig och vänt om. En bil bakom mig som också hade kört om samma tre bilar och låg och tryckte mig i "häcken". Kunde inte se om det var "bylingen", hans ljus bländade mig. Men jag saktade ner till "normal" hastighet, vilket också bakomvarande bil gjorde. Han körde inte om, tryckte mig i häcken. Jag började bli irriterad och blackade med bromsljusen. Då kom en bil seglande upp på vänstersidan och det var ingen "omkörning". Jag såg den skräckinjagande svartvita bilen i ögonvrån, när plötsligt en stor röd lampa belyser mitt, så nervösa, ansiktsuttryck. Det var bara att köra in till vägrenen och stanna. Bylingen som jag mötte hade vänt om och följt efter. Hur visste han att jag hade körförbud? Det står ju inte stämplat på bilen. Har någon ringt efter dom? Dessa frågor fick jag aldrig svar på.

Polisen som jag inte ville träffa, trots att han var trevlig, kom fram och undrade om jag ville mig sätta mig i hans bil. Det ville jag egentligen inte alls, men det sa jag inte. Nåväl, sittande i polisbilen fick jag veta att min bil inte var besiktigad. Men visst är den besiktigad sa jag, fast det är ett tag sedan. Bilen belades genast med körförbud, fast det hade den ju redan. 

Jaha, hur skall jag nu komma hem frågade jag den trevliga polisen. Hmm, sa han." Du får köra hem, MEN ENDAST RAKA VÄGEN HEM. OCH BILEN VILL JAG INTE SE IGEN. Det sista han sa gjorde mig lite lessen. Ville han inte se min Plymouth Signet 1965 igen. Nåväl, han var snäll och lät mig köra hem. Hur mycket kostar nu detta, frågade jag. Det kommer ett inbetalningskort på ca 300: - sa han. Mycket pengar för en ensam, tjejsökande ungdom som jag. Jag tackade och sa hejdå. Körde hem, bilen gick väldigt bra, trots två körförbud. Några veckor senare kom ett inbetalningskort på 800: -

Det var berättelsen om biljakten. Det finns mer "roliga" historier om "Plyman", men det kommer efterhand.